Länkar till forskning, intressanta artiklar och filmer
Folkhälsans rapport om fysisk aktivitet och psykosomatiska besvär
Våra barn och ungdomar rör sig alltför lite! Läs mer om folkhälsans resultat från 2017/18 och ta del av en artikel i ämnet.
Det är fortfarande få som når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen.När det gäller psykosomatiska besvär har folkhälsomyndigheten tidigare presenterat resultat från 2017/18 som visar att självrapporterade psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland 11-åringar mellan åren 2013/14 och 2017/18. För flickor har andelen med flera psykosomatiska besvär ökat från 30 till 41 procent, medan andelen bland pojkar har ökat från 19 till 30 procent.
Bunkefloprojektet
I våra föreläsningar använder vi oss till stor del av det resultat Ingegärd Ericsson visade fram år 2003 i Bunkefloprojektet. Även uppföljningsstudien 2011 presenteras här. Vi tar upp vikten av en grundläggande motorik, då studien visar att barns skolprestationer i svenska och matematik förbättras med hjälp av ökad fysisk aktivitet. Läs mer här.
Lär dig mer genom en dokumentärfilm om Bunkefloprojektet, inspelad 2015. Se mer här.
I uppföljningsstudien av Bunkefloprojektet kunde man se att pojkar flick högre betyg, vilket gjorde att fler kunde komma in på gymnasiet. Läs mer här.
Mölndal - fysisk aktivitet ger bättre skolresultat
En vetenskaplig studie från 2014 visade att mer fysisk aktivitet på schemat gav förbättrade skolresultat i svenska, matematik och engelska. Forskarna kunde till och med se en viss försämring i elevresultaten på de skolor som inte fick ökad fysisk aktivitet. Slutsatsen i studien visar att genom att främja ökad fysisk aktivitet på timplanen kan barnens skolresultat förbättras.
Hur många steg ska barn och ungdomar ta?
Hur många steg rekommenderas att barn och ungdomar ska ta varje dag? Detta diskuterar i en studie från 2011. Forskarna har kommit fram till att riktlinjer om 60 minuters daglig fysisk aktivitet blir följande i steg:
Förskolebarn 4-6 år ca 10 000-14 000 steg per dag.
Pojkar ca 13 000-15 000 steg per dag.
Flickor ca 11 000- 12 000 steg per dag.
Ungdomar, pojkar och flickor ca 10.000 till 11.700 steg per dag.
I en annan studie rekommenderar att man har riktlinjer för både killar, tjejer, barn och ungdomar på minst 11500 steg per dag.
Fördelar med fysisk aktivitet i klassrummet
Parks et al. beskriver hur amerikansk forskning länge vetat om att fysisk aktivitet i klassrummet har flera fördelar. Man menar att genom att integrera fysisk rörelse i klassrummet når man rekommendationerna från National l Association for Sport and Physical education riktlinjer om att barn bör engagera sig i minst 60 minuters aktivitet varje dag i 10-15 min pass dagligen.
Rörelser vid prov ger bättre resultat
För hjälpa barn med barn med ADHD eller koncentrationssvårigheter hänvisar vi till en studie som gjorts vid University of Central Florida 2015. Forskarna bakom studien visar resultat på att om barn med koncentrationssvårigheter får röra sig, samtidigt som de tar del av kunskap eller gör ett prov, underlättar det barnens inlärning. Genom att bland annat låta barnen sitta på balansbollar eller motionscyklar kan de lättare hantera sin energi vid inlärning och prestera bättre.
Flera positiva resultat efter daglig fysisk aktivitet, sammanställd forskning
Erwin et al. uppger att det finns mycket forskning kring positiva effekter av fysiska aktiviteter i klassrummet och att forskningen har ökat de senaste åren. De pekar på att rörelse ger positiva effekter för hälsa, skolresultat, motivation och psykiskt välmående. Samtidigt kan de se att forskning visar att pedagoger, främst i USA men även resten av världen, känner sig osäkra på hur de ska utföra rörelse och motorikträning i klassrummet.
Föreläsning av Anders Hansen
Rörelse och fysisk aktivitet är otroligt viktigt för kroppen och hjärnan. I Anders Hansens bok Hjärnstark, kan vi ta del av vad forskning visar. Här visas en föreläsning han har utifrån boken Hjärnstark. Se mer här.
Hjärnans uppbyggnad och Bamses hjärnspel
Vår hjärna är viktig och vi vill veta mer om den! Hur hjärnan är uppbyggnad och vilken påverkan den har för vår utveckling och hur vi kan utveckla den tar vi del av via hjärnfonden.
Information för barn genom Hjärnfonden.
Här kan ni läsa både om hur hjärnan fungerar och spela Bamses hjärnspel.
Fler och starkare mitokondrier med högintensiv träning
I november 2015 publicerade Håkan Westerblad en rapport om hur högintensiv träning ”kickstartar” kroppen genom att nybilda mitokondrier. Hur kan vi dra nytta av detta i skolan? Hur kan vi hjälpa barn till ökad koncentration och ett bättre fokus? Under föreläsningarna diskuterar vi detta och rekommenderar olika övningar.
Arbetsminnet blir bättre efter träning
Genom att förlägga gymnastik eller rörelseträning några timmar efter en lektion med intensiv inlärning gynnas arbetsminnet hos barn, visar en forskningsstudie från 2016.
Barn med bättre motorik har bättre kognitiva förmågor
Gottwalds studie fån 2016 visar hur spädbarn med bra motorik är bättre på att lösa uppgifter som kräver tankeförmåga. Gottwalds studie visar att om man tidigt uppmärksammar barn med motoriska problem kan man undvika inlärningsproblem senare i livet.
Flera positiva resultat efter daglig fysisk aktivitet, sammanställd forskning
Erwin et al. uppger att det finns mycket forskning kring positiva effekter av fysiska aktiviteter i klassrummet och att forskningen har ökat de senaste åren. De pekar på att rörelse ger positiva effekter för hälsa, skolresultat, motivation och psykiskt välmående. Samtidigt kan de se att forskning visar att pedagoger, främst i USA men även resten av världen, känner sig osäkra på hur de ska utföra rörelse och motorikträning i klassrummet.
Motoriska svårigheter försvinner inte a sig själv
Niklasson, Rasumssen, Niklasson och Norlander visar i sin studie att motoriska problem inte försvinner med åldern. Sensomotoriska problem i den tidiga barndomen bör därför tas på allvar. Studien visar även att även samma diagnostiska instrument och behandlingsmetoder kan användas för både barn och vuxna med motoriska svårigheter.
Motoriska svårigheter kräver regelbunden specifik träning
Pless studie kring barn med DCD, visar att motorikproblem inte försvinner av sig själva eller vid enstaka träningstillfällen utan kräver regelbunden specifik träning.
Effekterna från massage, yoga och metal träning är många
Koncentrations- och uppmärksamhetsförmågorna är betydelsefulla för att barnen ska kunna tillgodogöra sig lärandet fullt ut i skolan. Koncentration betyder att kunna behålla sin sin uppmärksamhet under en viss tid, utan att tankarna drar iväg. För de barnen som har svårigheter med att samordna sin perception, samt rikta sina tankar mot ett särskilt ändamål, får besvärligheter inom olika områden, som i sin tur påverkar deras beteende. Det kan medföra en negativ inverkan på deras relation till sin omgivning. Genom yoga- och mindfulnessövningar, tränas närvaron och koncentrationen, vilket resulterar till att barnen blir lugnare och därmed blir det lättare för dem att rikta sin uppmärksamhet mot det som ska läras i skolan. Ta del av ett flertal studier.
Rörelser motverkar stress och mental ohälsa
Annerstedt. visar att rörelse och fysisk aktivitet i naturområden har positiv påverkan på stress och läkning av sjukdomstillstånd. Det har en skyddande effekt mot mental ohälsa. Vi vet idag att naturinslag kan vara viktiga komponenter i folkhälsoarbetet som till stor del präglas av stress och livsstilsrelaterade sjukdomar.
Massagens positiva effekter
Vi utför också olika praktiska beröringslekar, massage och använder taktila redskap (bollar, penslar mm) för att på ett lekfullt och enkelt sätt inspirera till mer lugn och ro. Vi håller oss hela tiden uppdaterade via Touch Research Institute, Miami Florida, som regelbundet forskar om beröring och massage.
Oxytocinets positiva effekter
I nästan allt vårt arbete och under alla våra föreläsningar tar vi upp vikten av oxytocinet, kroppens "lugn och ro hormon". Med hjälp av beröring och massage kan vi hjälpa kroppen att frisätta oxytocin. Kerstin Uvnäs Moberg har forskat inom området och bland annat kommit fram till hur vi genom att vara hud mot hud påverkar lugnet i kroppen.
Takt och rytm påverkar språkliga ljud
I en vetenskaplig studie från 2013 menar forskare att förmågan att hålla takt och rytm hänger ihop med förmågan att tolka språkliga ljud. Vill du lära ditt barn att läsa bättre, så kan musikträning vara till hjälp. Det menar forskare bakom en ny studie som undersökt hur förmågan att hålla takten hänger ihop med förmågan att tolka språkliga ljud.